Långt inlägg om relationsnära arbete

Har på senare år genom arbetet fått inblick i kommunens olika verksamhetsområden vilket är intressant då jag får en större förståelse för de utmaningar som olika verksamheter står inför. Det kan vara allt från pensionsavgångar, ökade behov, förändringar i samhällsstruktur etc. Oavsett organisatoriska eller strukturella utmaningar tycker jag att den största och viktigaste utmaningen i relationsnära arbeten är att ha engagerad personal som är på jobbet för att de vill vara där! (Tycker vi ska gräva mer i viljan och aldrig underskatta den...). Detta gäller oavsett om du arbetar med svårt sjuka människor, unga eller gamla med funktionshinder, personer som behöver stöd i vardagen, små parvlar som tillbringar sina första gående steg på en förskola, pojken eller flickan på "6-års" med stora ögon som gör sitt första år i en lång bana av skolår eller skolungdomen som det antingen går alldeles förträffligt för alternativt som har väldigt svårt att hänga med. Att alla dessa individer har personal omkring sig som är på arbetet för att de vill vara det, att de fortfarande känner lust och engagemang för arbetet, att de vill utvecklas i jobbet och plocka fram sina styrkor och utveckla sina eventuella begränsande områden - det är en verklig utmaning! Självfallet tror jag inte att man som homo sapiens kan känna "tjoho, va kul" varje dag, året om och det är just därför kollegor är så viktiga så att man kan släppa ut lite hos dessa när behov uppstår (tack Anna m.fl för hanterande av mina utsläpp).

Förstår att våra förutsättningar ser olika ut men det är jäkligt viktigt att inse konsekvenserna av ett förhållningssätt som inte präglas av en vilja och motivation att vara där man är i arbetslivet. Personen som är i stort behov av stöd i vardagen har rätt till att få just det stöd den behöver och den unga flickan eller pojken har rätt att få bästa förutsättningar till lust till skolarbete osv.

Vad gör man då när dessa viktiga personer inte upplevs ha ovanstående beskrivna inställning och man har en anhörig, ett barn eller någon annan i sin närhet som blir föremål för i mina ögon ett bristande förhållningssätt. Inom många av våra verksamheter tror jag tyvärr att klagomål ej läggs fram pga rädsla eller ren och skär feghet. Tyvärr är det nog så att där det finns ett beroendeförhållande (tänker främst på vård och omsorg samt skola) så finns en risk för rädsla för repressalier och det är verkligen något som hämmar kvalitetsutvecklingen. Det gäller väl också att inte blanda ihop sitt eget bristande mod med feghet för det är lättare att låta bli än att agera. Tänk om vi istället möttes av så lite prestige som möjligt och vågade/kunde lyfta våra frågor mellan och inom olika professioner så att vi kan få förklarat hur den andre tänker, eventuellt öppna upp för andra perspektiv, förstå vilken bakgrund personer fattar sina beslut på och vilka värderingar som styr förhållningssätt och "strategier".

Även om jag själv huvudsakligen arbetar inom sektorn vård och omsorg kan jag privat mest relatera till skolan i dessa frågor och vi har här haft otroligt "tur" från att barnen började på två olika förskolor, till att de idag går på 6-års respektive åk 3. Blir glad och tacksam när de kommer hem och berättar om kramar och omtanke "från fröken" eller när man upptäcker att de på olika sätt är sedda, får handledning och vägledning när de behöver hjälp på livets väg! Nåväl... nu ska jag fokusera på nåt helt annat och planera vidare inför morgondagens firande av sonens 7-årsdag!

Alla hjärtans dag - gelehjärtan, blommor... eller spinning!

Romantik kan ju vara så mycket...det sitter väl verkligen i betraktarens öga, hm. Var totalt okommersiell och kanske också oromantisk idag och skickade ett sms till sambon att jag hellre ville ha en stor kram än blommor. Röda tulpaner hade vi hemma sedan förut och tänkte att vi kunde spara pengarna (tråkigt eller...). Drog istället iväg med sambon på USM för ett spinningpass i kärlekens tema. Det är faktiskt sant! De var två av de manliga instruktörerna som hade gjort i ordning ett program med bara kärlekstema. Inte bara smör-låtar utan allt från Jerry Williams till Lena Ph och Kiss. Skönt och jobbigt tyckte nog vi båda. Ibland lottar de ut små priser på sådana här temapass och som grädde på moset skulle en av instruktörerna leka romantiker och dela ut en Gainomax i pris (någon form av energidryck) och vem tror ni fick den? Moi! Så tala om romantik; sambon flåsandes, svettandes och stånkandes i den svagt belysta lokalen tätt intill på sin cykel och en Gainomax från instruktören i belöning. Kan det bli mer romantiskt än så? Ha-ha-ha :))

Foto: www.fotoakuten.se

Tema: Renar och eld

Ganska kyligt denna helg men dagarna har ändå bjudit på mycket utomhusaktiviteter. Lördagen inleddes med hundträning och på vägen dit så fick man kryssa sig fram mellan renflockarna. Jättefint ställe men träningen gick sisådär för vår del. Var nöjd med att han var tyst, inte varvade upp (utåt) av skott och andra hundar men när det var dags för arbete och det blev lite krångligt så "brann det i proppskåpet" - suck! Träningen avslutades framför brasan vilket var mysigt. Efter träningen och kryssande hemåt bland renarna igen så ägnades dagen åt pulkbackeåkning och dagen avslutades med tapaskväll med tjejgäng - mumsigt och trevligt i ett!

Söndagen har också ägnats huvudsakligen åt utomhusvistelse. Först en långprommis i det vackra vintervädret och därefter drog vi ner till snöborgen på stan. Jättefint var det, så roligt att denna kommun satsar lite i olika "installationer" som kan nyttjas av stora och små. Även här var brasan tänd och renskinnen framlagda på bänkar (tema för helgen; Renar och Eld). En stor drake var också uppbyggd på plats som fungerade som rutschkana och stjärtlappar fanns för utlåning. Även om det var skönt ute så bidde det kallt efter ett tag så vi avslutade genom att gå in på ett fik, åh så skönt med lite värme! Laddar inför veckan med lite bilder från helgen:

 Några av alla de renar på vägen till hundträningen!

 Avslutning på gårdagens träning, samling runt elden!

 Skäggoxen (han har skägg och är född i oxens tecken) och jag på promenad!

 (Is-)Fönster mot våren!

 Imorgon är det Alla hjärtans dag!

 En av byggnationerna i Snöborgen vid älven!

Våra favoriter :))

La France och brak och knak

For efter middagen och cyklade lite runt i Frankrike en sväng, har aldrig varit där förut men nu har jag åtminstone satt en liten nål på en karta där jag tar mig runt för att slutligen komma i mål i Paris. Inte mitt påhitt utan USM´s (Umeå sport och motions) och vi stod där flera personer och placerade våra små nålar på olika ställen i Frankrike. Alla har vi våra olika sätt att se oss om i världen :-) och 5000 kr i resecheck är vad som kommer lottas ut.

Sambon skulle gå och lägga sig tidigt ikväll och BRAAAK sade det då sängen och benen vek sig. Är det något han kan så är det att svära och leva j-kel över materiella ting så jag var glad att barnen redan sov. Från och med nu ska en av oss balansera på andra sidan sängen på nätterna och den andra får sova på andra ställen i huset. Tur att dottern har en utdragbar extrasäng för där "slaggar" jag inatt så kan han ligga där och svära över dåliga sängben i sömnen!

 Två perspektiv av "vackert" (om nu min rabatt någonsin kan beskrivas som vacker, ha-ha)!

Lång utläggning på söndagseftermiddagen

In my club, aha, öh-öh, in my club, aha, öh-öh.... Lättpåverkad som bara den är jag när det gäller musikrefränger och denna refräng satte sig som ett schmäck så jag går och nynnar på den för fullt och minns inte ett ord mer än just denna refräng. Ska dock erkänna att jag precis har över gått till "In my club" efter att större delen av dagen sjungit "In my blood". Med två tioåriga tjejer i huset behöver man inte tveka på vad Danny sjöng igår för de har stenkoll och rättar mig mer än gärna!!!

Den planerat lugna helgen har varit ganska lugn i alla fall. Igår blev vi bortbjudna på middag hos goda vänner och vi var en ganska stor skara som samlades med bl a röstning för både stora och små av de 8 olika bidragen. Sonen har ett fantastiskt stort hjärta när det gäller att arbeta med juryarbete och gav 12 poäng till samtliga. "Dom är duktiga" menar han!!!

Planerade dock redan igårkväll att vara pigg och allert i morse och äntligen få fara ut på årets första A-provsträning som denna helg var förlagd till idag. Vi skulle tillbringa tid ute på sjö och träna hundarna i det ena och det andra. Men suck, vaknade i arla morgonstund av att det rådde turbulens i magen så jag for aldrig ut pga osäkerhet för hur det skulle utvecklas. Det känns stabilt men inte klockrent om jag säger så :o))

Har dock tagit mig ut med sambon och fick till riktigt bra träning. Behöver dock träna med andra hundar så jag ser framemot nästa helg!!! Sambon och jag hittade en väl upptrampad sig med "lagom djup snö och växtlighet på sidorna så jag kunde köra linjetag med störning och även inviga jycken i dubbelmarkering (första gången). Det var intressant att se hans agerande och jag trodde han skulle bli splittrad. Het är han men var helt fokuserad och tog (på eget initiativ) den sist kastade först, höll sig väl i området och fick anstränga sig ordentligt för att hitta såväl den första som den andra. Höll dem väl i minnet men han måste utveckla sin förmåga att följa upp den lilla/svåra vittringen i denna terräng. Framförallt är det "hettan" jag behöver arbeta med,  få intensiteten på en lagom nivå och se till att ha honom i hand i alla situationer. Jag försöker (!) vara väldigt lugn men jag behöver få träna med folk så att jag får in lugnet även med många andra. Sambon som är ganska krass när det handlar om hundträning, skötte sig dock utmärkt (=kastade bra och började varken störa eller blev less när hunden tog tid på sig i arbetet) och tyckte faktiskt att Chippen var riktigt duktig! Kan lova att han säger till när han tycker att han är kass också...han tar inte någon hänsyn till rådande omständigheter utan har alltid haft rätt höga krav på våra fyrbeningars förmåga vid arbete :o)) Så tänk er när det gått uselt och man själv står där och är lite butter och får höra en ordentlig utsago om standarden på "ens lilla älskling". Har hört att man inte ska träna med sina respektive... nåväl, idag gick det ju bra!

 Det gula bredvid är alltså ett husfasad och ett högt tak...så hur länge tror ni det tar innan vi har barmark?!

Augusti kanske.

 Rättivsemärkt hem: Det är inte bara barnen som får ha övernattningskompis!

 Snövall på vår gata - suck!

Vår gata och vår julbelysning är som synes kvar...

Igår på lördagsprommissen mötte vi några par som var ute och åkte skidor. 

Varför ta skidspåret när man kan åka mitt-a-vägen. Vi bor helt enkelt i city men ändå inte liksom?!

Nytt år är det och nu är det februari...

 ...så jag gör ett halvårsbokslut och blickar sen framåt. I augusti 2010 gjorde jag nedanstående lista här på bloggen för att samla ihop tankarna över vad som är bra och vad som kan ändras/utvecklas. Har kopierat in samma lista och klistrat in här nedan. Ska försöka vara "inne" och använder därför ordet CHECK på allt det jag tycker att jag uppfyller. Det betyder väl att man prickar av något eller dylikt. Ja, då börjar jag...

•  Ta del av mer kultur. /Check Var ju faktiskt på Le Clique och det räknas!
  
• Vara en mer närvarande mor vilket inte betyder att jag bara ska vara i samma rum. /Ibland-check!
• Kliva upp tidigt mån-fred för att få en ordentlig promenad/stund för tankar innan morgonrushen drar igång. /Tala om O-check!!! Inte uppfyllt men jäklar att jag ska i vår.
• Fortsätta vara tacksam för det jag har! /Check, verkligen! Ibland så jag går och småler för mig själv :-)
• Trivas med mig själv och om jag inte gör det får jag banne mig göra något åt det. /Check, gör ngt!
• Pröva yoga. /O-check Måste varva spinnandet med lite yoga inom kort!
• Träna regelbundet. /Check, hjippie så skönt det är!
• Bli snäppet bättre på att umgås med vänner på "egen hand". /O-check Urkass men nästa helg faktiskt :)
• Städa garderoben lite oftare. /O-check Apropå urkass....!!!!
• Prioritera samtal med människor, det är så himla givande. Oavsett om det är över en lunch eller en sen natt. /Check
  
• Ha en balans i ambitioner, förutsättningar kopplat till resultat - oavsett det gäller jobb, hundträning m.m. /halvcheck men går att utveckla
  
• Inte komma med lösningar när vänner har problem utan det räcker nog med att bara finnas där /halvcheck, tänker på det men det tar tid att förändra ett beteende...
• Säga "stopp" när jag känner för det. /Check men kan klart utvecklas!
  
• Ta vara på all glamour som kan finnas och skapas i mitt liv - leve glamouren! /Check - helt klart!
• Klippa mig lite oftare och faktiskt kosta på mig något klädplagg då och då. /O-check, onödigt men vill ha en apportkastare så det kanske jag ska unna mig, känns viktigare än klädesplagg!!! :o))
• Fortsätta uppskatta min sambo och se till att visa att jag uppskattar honom./check och ibland jädrigt o-check. Sorry darling!
• Fortsätta träna på att inte prata för mycket! /Check, har faktiskt blivit bättre på det. Att hålla snattran i vissa sammanhang liksom!
• Fortsätta älska livet och känna glädje för så mycket!!! /Check, gillar inte floskler men denna gillar jag!

Orgie i byggprogram

Fuskbyggarna, Byggfällan, Sofias änglar, Äntligen hemma, Bygglov, Roomservice,  Arga snickaren...
Puh! Är svenska folket så intresserade av byggprogram att det finns intresse för ett program per dag? Tycker själv att det är ganska kul att se på vissa av dessa program och kan nog tycka att det är rätt åt personer som har lurat familjer och byggt rena rama skithus(!) att det får visa upp sina nunor i tv. Det borde ju avskräcka blivande kunder. Dottern gillar också dessa program som attans och det är ju ingen högoddsare att få in någon kanal med byggprogram kl.20 på tv´n... Sitter i soffan med dotra´, tycker synd om alla människor i programmen och fäller rätt ofta en tår eller två - gör ni det också? När Gud skapade mina tårkanaler så var han på bästa humör och allmänt frikostig om man säger så... Man kan lätta på trycket både till Sofias änglar, Byggfällan, Greys anatomi , Sveriges mästerkock... ja just det, kockprogrammen. De kan vi "prata om" en annan dag!