Det ringde så lämpligt ett samtal

En mindre familjemedlem har varit snörvlig fram och tillbaka. Svårt att veta när det varit dags för skolan igen och det har gått upp och ner i förkylningen. Efter fem dagar i stillhet trodde vi att det idag var dags för skolan igen. Maken börjar som vanligt kl. 07.00 och jag själv hade för ovanlighetsskull ett möte kl.07.30. Stunden innan vi ska fara blir det uppenbart att det inte blir skola idag. Inte läge att ha gympa etc när man inte är 100%. Mamman (läs jag) far iväg på sitt ovanligt tidiga morgonmöte med en person som kört ett antal mil och därför ej "går att avboka". Den krasslige stannar hemma och vilar under stunden, tycker att det går bra och vet vilket telefonnummer som ska ringas. Mamman har sitt möte, hinner träffa ytterligare en person som vill ställa ett antal brådskande frågor och sedan beger sig mamman hemåt för att vara med sin son. Har ju en gudabenådad (var det finaste jag kunde komma på) moder (läs min moder, inte jag) som kan och vill vara barnvakt så mamman myser med sonen en stund, vi spelar chinaschack och ägnar oss åt lite högläsning en stund. Modern kommer. Mamman far åter till jobbet för nästa möte. Telefonen ringer (det är nu jag kommer till titeln om ni undrat) och jag får ett samtal från en kvinnlig chef som vill ha hjälp att starta ett nätverk för chefer (kvinnor) som både ska fixa chefsrollen och klara livspusslet med barn, familj etc. Många kvinnliga chefer pratar om denna utmaning och det är intressant att höra deras tankar. Förstår såklart vad de menar och att det berör alla, inta bara en viss yrkesgrupp. Livspusslet är nog ett av de finaste och svåraste pusslen som finns att lägga. Vet inte om det räknas som ett 1500 bitars eller 12000 bitars, stort är det i alla fall. Själv har vi lite lättare att lägga det eftersom vi har nära och kära som finns och ställer upp i vår stad, vi är två personer som kan dela på ansvaret, vi har relativt friska barn. Vet att många inte har några far- och morföräldrar som snabbt kan rycka in och andra situationer som påverkar.

Kanske ska man inse att livet är så här. Kanske ska man inte arbeta med vissa saker under vissa delar i livet. Kanske ska man det. Kanske ska man vara tacksam att man har ett livspussel att brottas med överhuvudtaget. Vet hur jag tänker i dessa frågor men behöver ju inte alltid ha facit :) Googlade på ordet livspussel och fick fram några varianter:

Inga svårigheter med detta livspussel - totalt ointressant att uppnå!!!

Vad är väl en bal på slottet...

Vi tillbringar mycket tid denna vackra helg inomhus. Synd kan man tycka då backarna hägrar men har en sjukling i familjen som behöver vila och hämta igen sig så det är bara att "gilla läget". Solen retas lite extra tycker jag och skiner in genom köksfönstret på ett så vackert sätt, himlen är klarblå. Ja, vad är väl en bal på slottet... Hann dock vara ute en sväng på lördag förmiddag då vi var i Innertavle och tränade. På andra sidan ett skogsparti gick arrangören för dagen och sköt samt kastade dummies. Sedan var det "bara" för hundarna att ta sig igenom denna "vägg" och jobba självständigt på andra sidan. Chippen skötte sig delvis bra, delvis mindre bra. En av träningskompisarna uttryckte det så här "direkt du inte har full koncentration på honom så tar han chansen". Jo, jag vet, hm.

Här står vi på rad i djupsnön och väntar på att "driven"
ska sätta igång på andra sidan skogspartiet.

Igenom detta skulle de ta sig för att hitta dummies.

Killen med "full fart" men som ändå tycker det är lite jobbigt när det "tar emot" - bra träning med andra ord!

En av hundarna pulsar in till sin husse med dummiesen.

Denna vackra sol och vy fanns bakom oss.

Tittade ut på gatan idag. I brist på utflykter så blir det att mysa på farstukvisten - inte helt fel :)

Hur gick det här då?

* Kommit igång och träna = gått halvtaskigt pga ond axel och förkylning
* Kliva upp i ottan = gått halvtaskigt pga trötthet
* Äta GI-inriktat = gått halvtaskigt men bäst av det halvtaskiga
* Ha fint i garderoben = gått drygt halvtaskigt pga lathet

Det är bara att göra om och göra rätt. Hålla i, hålla ut och hålla om! Vara lite snäll mot mig själv och försöka på nytt. Inte bli så himla less på mig själv för att jag inte fullt ut gör det jag ska, nejdå, nejdå! Det finns värre saker men nog vore det väl sjutton om...

Imorgon är det torsdag, det är väl en bra dag att göra ett omtag här på livets lilla krokiga stig. Så får det bli. Önska mig lycka till!

Pingviner får nog börja om från början och göra omtag ganska
ofta när de drattat på ändan. De verkar rätt glada ändå...

Helgens bravader

Snökaos här hemma och vi har befunnit oss ca 48 mil bort - i Åre. Ingen snöstorm där, mulet, milt och alla backar öppna utom Åreskutan där det blåste ca 20 m/s. Mycket skidåkning, från tidig morgon till sen eftermiddag. Lunch på restaurang högst upp i backen kändes lyxigt och sedan åka iväg igen när man så behagade. Haft en himla bra helg helt enkelt! Sitter nu här hemma i soffan och är på väg i säng. Benen värker lite lagom halvskönt, helst vaderna. Axeln krånglar lite efter: a) för många felaktiga dummiekast under åren b) fall på just den axeln på fredagen samt c) fall på samma axel även på lördagen. Otur kan man säga men det finns ett annat ord för det; Klantarsle :) Så kände jag mig i alla fall när jag låg där med skidorna åt varsitt håll. Behöver träna mer så jag kan pressa ner skidorna ordentligt även i lite djupare snö. Träning ger färdighet heter det ju!

Vy över Åre, tidig fredagförmiddag.

Ett VM gick av stapeln under helgen...

Skridskoåkning i full fart, fyra på rad i häftig bana.

Såg rätt galet ut, ibland föll de som käglor.

VM-banan gick rätt igenom torget där det var mycket aktiviteter.

Mysig atmosfär, lite högljudd...men mysig!

Åre och Aftonbladet...

Packar. Ska till Åre med några kompisar (inkl. maken). Weekend med skidåkning och skojsirojs. Barnen är kvar i huset och deras mormor och morfar kommer hit. Tack, tack, tack! Vet att di sma mer än gärna skulle vilja följa med men det får bli en annan gång. Egoweekend kan man kalla det :-)

För övrigt befinner jag mig i valet mellan "Aftonbladet och Expressen". Ganska stora viktiga beslut ska göras (allt är i och för sig relativt) och det är inte lätt. Har inte svårt att bestämma mig och fatta beslut i yrkeslivet, kanske lite mer i det privata... Men nu är det knepigt. Hur bestämmer jag mig? Den egna magkänslan, kanske förnuftet, familjen, kloka vänner, ole dole doff eller vad?! Oavsett hur så kommer det vara skönt när det är gjort, som vanligt. Men först tar jag lite extrahelg, imorgon kl.12. Ha det gött!

Fin backe även detta men vi kanske får se lite större dit vi kommer.

Olika smak

Sitter bredvid en person här i vår soffa som är väldigt snäll. Om man är en väldigt snäll och sympatisk person, hur kan man då tycka om avskyvärda, otäcka, helknäppa filmer? Om man är en sådan person borde man väl bara gilla sådana där mysiga filmer som man skrattar och småler åt men inte då. Här ses det otäckheter i kubik. Just nu någon riktig konstig grej på tv 4 film om människor som är uppe i rymden som har en sjuhimla otur om man uttrycker sig milt. Huvvaligen. Får helt enkelt gå och lägga mig. Blä och huvva. Tacka vet jag "Holiday" med Jude Law, Kate Winslet och Cameron Diaz. Må bra film i kubik. Den skulle jag nog sett denna måndag!

Söndag med kalas som tema

Haft kalas x 2 idag. Först med 13 st förstaklassare (killarna i sonens klass). Lunchkalas med varmkorv, lekar och allmänt röj. Hes och kraxig lät jag nog som häxan surtant när jag försökte styra upp men kul hade de vilket är huvudsaken. Är ju lite knusslig när det gällar ordning och reda och tycker inte att det är okej att "riva huset" :) Efter kalas nr 1 hann vi med treo, lite vila och prommis i det fina vädret innan släkten kom på nästa kalas. Betydligt lugnare form av kalas förstås :-). Mycket trevligt att ha "hela skaran" här och barnen stortrivs när alla är samlade! Födelsedagsbarnet för dagen somnade som en stock i sin nya säng. Poff sa det bara, snark och poff.

Vill bli piggelin nu. Bort med denna skitbacill som hälsat på. Vill kunna träna, gå raska långpromenader, orka. Blir alldeles för lätt "less" när jag inte är 100%. Är sällan sur och arg men när bacillerna tar över så är jag tämligen fräsig. Och då menar jag inte fräsig på rätt sätt. Det är liksom bara att akta sig för att inte få sig "en släng av sleven" och det är inte rätt. Bort med dig skitbacill så jag blir normaltrevlig igen. Vill inte skälla ut någon i onödan i veckan. Vill inte behöva be om ursäkt för att jag blir sur efter att ha släpat tre tunga matkassar. Inte lägga av en harang bara för att dammsugarslangen lossnar. Behöver dansa av mig lite och orka.

Och skulle jag vara i Grekland just nu skulle jag nog vara både less och ledsen. Så tragisk utveckling, suck. Vad ställer vi människor till med.

På väg ner mot åkrarna mellan kalasandet.

Chippen med både solsken och snö i blick.