Fotbollen är slut...

Känner en liten gnutta glädje för att fotbollssäsongen är slut. Fotboll är en himla kul lagsport och barnen deppar lite redan men det kommer vara lite skönt att inte ha träningar fem dagar per vecka och matcher på helgen. Inomhusfotboll typ 1 dag per vecka och lite innebandy känns som en "fis i rymden".

Som vi brukar göra i klubben har vi haft avslutning genom att barnen möter föräldrarna i en avslutningsmatch. I måndags mötte vi killarna (-04) och de är fortfarande lite "korta i rocken" vilket gör att man har en viss rädsla när man möter dem. Annat är det med kvällens match mot tjejerna (-01) där några stycken är längre än en själv, dock skiljer det i viktklassen vilket naturligtvis kan skapa skador om man har otur. Det var kul att se deras utveckling även i en sådan här match och för första året förlorade vi. Jag försökte mig på en nickning och den kändes väl inte klockren :-) Kul är det i alla fall och mysigt att avsluta säsongen så här med många föräldrar på plats, fika och surr. Också kul att syskonen får passa på att spela lite mot varandra (vi hade förstärkning i vårt lag genom småsyskon).

Hundsäsongen byter också skepnad. Vet ju att han momentmässigt är klar men att det hänger på andra saker. De där andra sakerna ska tränas långsiktigt under vintern men frågan är "om jag kommer åt det". Ids inte tänka så mycket på det nu. Just nu vill jag mest mysa i soffan framför brasan (är det någon som vet av billig ved hör av er). Varje kväll sitter vi här på rad framför brasan. Chippen i sacco-säcken och vi övriga "trängs" i soffan, dricker te och tänder ljus. Det är det positiva med den här årstiden. Nästan det enda positiva tycker jag för jag gillar ju våren och sommaren bäst.

Nu är det slut för denna säsong. Slut med svarta ploppar i hallen efter besöken på konstgräsplanerna.

Det är ca 2 grader ute just nu. Drömmer tillbaka lite till en varm sommardag...

... och till ett "dopp i det blå".

Men vi hade det ju ganska härligt här också.
Norrländsk hundträning i marsmånad kan se ut så här :-)

Tisdag och 3 grader

Var på fel plats idag på jobbet. Var där jag skulle men var ändå helt fel. Slöseri när man är i ett sammanhang där man inte kan göra någon nytta och inte ta del av något "matnyttigt". Kunde gjort nytta på annat ställe. For dit sedan. Sa tack och hej och gick, ibland måste man göra så.

3 grader var det i morse. Kan man då ha tunntröja? Kan man då vara utan mössa? Ska man ha fingervantar? Känns som att vi är på höstinskolning. Kommer ihåg det från förra året, likadant då. Snart kan vi sluta "tjata", snart har alla lärt sig. Men inte ännu. Vi lever på en liten ynkepynke gnutta hopp om att 3 grader kan bli 18 grader och sol. Hör de argumentet varje morgon av somliga :-)

Naturen är vacker. Här är ett redskap som är inkapslat i mossa.

Stockholm t/r

For på torsdagskvällen/natten ner till Stockholm med dottern och väninna med kompis - tjejhelg med andra ord. Siktet var egentligen på mys och Gröna lund. For till Grönan på fredag efter lunch och det såg tomt ut så vi hann bli lite oroliga att vi missuppfattat öppningstiderna (det var sista helgen de hade öppet). Väl framme upptäckte vi att de ej öppnat ännu för dagen. Däremot fick vi en glad överraskning eftersom det visade sig att Darin skulle uppträda där på kvällen - kul! Kvällens inplanerade middagsbesök på "finrestaurangen" avbokades efter snabb överläggning.  Eftersom Grönan inte ännu öppnat gick vi till grannstället vilket var Abba-museét. Det var hur kul som helst. Både döttrar och mödrar hade roligt och jag måste säga att våra blivande tonåringar var tålmodiga när de lät oss 42-åringar ställa oss på en scen och "låtsasuppträda" med riktiga abbafigurer (tekniskt invecklat). På ett annat ställe sjöng vi in parvis låtar som värsta kareokegängen. Kul att stå där och gapa med sin dotter, vi valde "Mamma Mia" då vi upptäckte att "Dancing Queen" var lite väl hög i tonarterna :-)

Sedan blev det alltså en helkväll på Grönan. Jag och väninnan satt länge nere vid vattnet ( i t-shirt) och surrade vuxenprat medan tjejerna for runt och åkte för sina åkband. Vi åkte minsann också. Berg och dalbanor av olika slag, något spöktåg och sist men inte minst... Insane. Vet inte hur och varför jag gick med på det men vi hoppade på den värsta karusellen av alla (Insane heter den och galet är precis vad det är). Rätt upp i luften, rätt åt sidan, bak och fram och upp och ned och världens G-kraft. Huvva! Men ändå häftigt att jag vågade (blundade i 76 sekunder).

Sedan var det dags för Darin. Han sjöng så bra och det var så kul att stå där och smådansa och sjunga. Tjejerna stod med oss ibland men däremellan for de runt och åkte i den härliga sommarkvällen. Det bidde inte sent utan klockan tio var vi hemma i lägenheten vi hyrde, drack en kopp the, låg i soffan och vilade fötterna.

På lördagen begav vi oss ner på stan. Gick på Hollisters hypade affär. Ingen skylt. Bara en kö för att komma in i affären. Mörkt därinne, spotlights mot kläderna, musik, ljud av vågor (surfing). Tala om att ha lyckats med marknadsföringskonceptet. Helt knäppt men kul att ha varit där.

Lite bilder från Stockholmstrippen:

Vädret bjöd på värme och solsken

Vy från Gröna lund

Abba-museét och T sjunger in "en video med Agneta"

Finn "2 fel" :-)

 

Åkte denna; Insane heter den.

Ingången till Hollister

"Demonstration" av djurrättsaktivister. I den bortre lådan ligger en griskulting (som var fryst).

Ändrade planer men inte mycket

Klockan är kväll. Alla har gått och lagt sig men om ca en halvtimme ska jag väcka dottern. Vi ska ut på äventyr. Ett besök i Stockholm blir det. Bokade så billig biljett som möjligt vilket innebär att det blev tåg ner och flyg hem. Tydligen regnar det något ohyggligt mitt-a-landet så tågen kan inte köra där. Inställda tåg fick vi veta vid nio-tiden ikväll. Jaha, bara att gå till jobbet imorgon? Turligt nog så är SJ vana vid sådant här så vi sätter oss istället på bussen mot grannbyn Vännäs. Där hoppar vi istället på nattåget och sussar lugnt hoppas jag medan tåget tar oss någon annan väg söderut genom Sverige. Vet inte vilken väg de tar istället men behöver inte bry mig heller. Ska bara ligga och tryna och lyssna på regnet som skvalar på därute. Rätt mysigt kan jag tänka om man ligger i en kupe. Tänker mig det så i alla fall, vi får väl se. Ha en fin helg!

Efter dagar med reflektion

Pustar i soffan efter två intensiva dagar. Ibland möter man grupper med extra mycket kraft och engagemang.  Vi får anstränga oss lite till. Nyttigt med så lite slentrian som möjligt. Och när uppdraget är klart får man slappa och pusta och sluta "anstränga sig". Fick förresten en komplimang som var något ovanlig avslutningsvis idag; upplevdes värdegrundad, inte illa. Kanske inte den komplimang jag såg mest fram emot när jag var 17 eller 27 år. Men nu känns det helt ok :-)

Sitter här hemma med dottern nu. Inser att hon håller på att bli riktigt stor. Växer inte ifrån mig men ändå... Hur länge får jag vara i hennes värld? På vilket sätt är jag en del av den nu och hur ser det ut om två år? Hur mycket får jag bedyra min kärlek till henne utan att jag blir jobbig? Hur mycket regler och tyckanden kan jag ha utan att hon någon gång "slår tillbaka"? Älskade älskade barn.

Regnet vräker ner utanför. Burr och hurv och grinigt väder. Måste ha värmeljus överallt för att minska den råa känslan. Måste nog skriva ett brev. Typ: Kära leverantör av fjärrvärmen; var snäll att skruva upp "värmen" för det är höst nu.

Kalix t/r

Efter ett drygt dygn i helgen i Kalix på jaktprov så bidde det väldigt fort måndag. Lite pömsig var jag allt efter så många timmar i friska luften. Vädret var jättefint och markerna trevliga där i nordligaste norr. Vi var sju kvinnor som for upp tillsammans och bodde i några stugor vid Töre. Kom fram lagom vid middagstid och då blev det skaldjur i form av kräftor och räkor i en av våra stugor. En trevlig kväll med mycket surr och skratt i väntan på söndagen då vi alla skulle starta hund.

Upp vid sju på söndagsmorgon och ut i markerna. Jag startade i första ÖKL-paret och försökte "köra ur" Chippen innan så han skulle vara i lagom form. Kändes bara bra när vi kom in på provet. Tyckte att han var väl i hand och kände mig rätt lugn (allt är relativt när man för honom men kände mig lugn). Vid transporten ner mot vattnet så hände dock något och tjofs så sprang han ner till vattnet. Väl tillbaka så drog han upp sig ordentligt men genomförde resten av provet på ett positivt sätt ur ett arbetsmässigt perspektiv. Dock för dålig stadga (när han for iväg) samt att han lät vilket gjorde att vi hamnade på en nolla. Det positiva jag tar med mig är att han momentmässigt är klar och att jag kan hålla mig "lugn". Har en plan... för ger inte upp ännu!

Imorgon blir det internat i skogen igen. Ska hålla ledarskapsutbildning och prata motivation och mänskliga behov kopplat till ledarskap. Funderade nog lite extra efter gårdagen på jyckens motivation och behov också, hm...

Tillgänglighet

Varit hemma med sonen idag. Hann tänka "attans att jag inte tog hem datorn så jag kunde göra klart powerpointbilderna till nästa veckas internat"... hm. Hann också tänka "vilken tur att jag inte tog hem datorn så att jag är lite mer här och nu med sonen". Inte så lätt det här. Vårt samhälle har formats så att vi är vana att vara tillgängliga. I många arbeten finns en uttalad (ibland outalad) önskan om hur många gånger per dag vi ska kolla våra mail. Det är inte bara i yrkeslivet tillgängligheten har ökat. Vår vana att kunna kommunicera med varandra ibland lite för lätt (ur mitt perspektiv) gör att vi slänger iväg ett SMS på affären om "röda eller gröna äpplen". Saker blir bråttomsaker via ett SMS fastän de egentligen inte är det. Och när man försöker vara kärringen mot strömmen, dvs inte svara på SMS, dra ut sladden ur telefonen - kan man te sig lite märklig för omgivningen.

Aktivt lyssnande finns det mycket forskning kring och är det något som jag tror att vi i detta samhälle (gammal som ung) skulle behöva träna på så är det just, att lyssna. Det gamla talespråket om "2 öron men 1 mun" är ju en sak men när jag väl använder de där öronen, hur lyssnar jag då? Var är jag i tanken? Försöker jag relatera till mig själv under tiden så att jag missar budskap? Blippar jag på något? Kanske alltid har varit så här, jag vet inte. Men jag tror inte den ökade tillgängligheten och dess "verktyg" har gjort oss bättre på det.

Apropå röda eller gröna äpplen, ser ut som ett äkta "Snövitäpple" det här...

Blommor efter tvärån i höstprakt

Två personer som fortfarande är rätt oförstörda när det gäller aktivt lyssnande ;-)