Krav på en bok om t ex Antiken

Haft några mastiga dagar med mycket utbildning. Även om det är ett fantastiskt roligt jobb så kräver det rätt mycket att stå inför nya grupper varje dag med nya ämnen. Kul med varierande målgrupper såsom politiker ena dagen, studenter andra dagen, chefer en tredje dag. Ja så har det varit sista veckan och jag ser såååå framemot när morgondagen är gjord då jag är "lite ute ur denna tunnel".

Under samma period har skolarbetet "samlat ihop sig" för dottern med två prov och läxor  på korsen och tvären. En fråga som både jag och maken ställer oss är; var är kurslitteraturen/böckerna nu för tiden?! Att varken som ungdom/barn eller som stöttande/förhörande vuxen kunna ha en bok att utgå ifrån tror jag är rena rama dravlet. Och dessutom kommer nu forskningsrapporter både om hur sömnen påverkas vid "padda/dator" på kvällstid och det rapporteras också om risker för synförändringar vid mycket användande. Låter inte särskilt klokt då att "all" information ska inhämtas vid studierna via nätet.


Såg programmet Äventyrarna ikväll igen (sista avsnittet tror jag) och det var inte helt oväntat att den största skatt, de som varit ute och seglat jorden runt i 4 år, hade funnit var - tid. Det bidde ett snack mellan 8 ögon om hur vi kan använda vår tid. Även om vi nog tycker att vi använder tiden på ett bra sätt (dvs. gör det vi vill och mår bra av så ofta som möjligt) så känns det viktigt att prata med miniorerna om. Helst nu. I detta samhälle och samhällstempo. Vi var rätt överens om att vi inte ville flytta på andra sidan jorden eller fara på jorden-runt-segling men tillsammans värna om tiden och ibland använda den lite annorlunda. En eld och lite pinnbröd på en måndagkväll, sitta på en sten är ju inte helt fel. Det var ett förslag. Åka pulka var ett annat. Hur svårt kan det vara liksom :-)

Man kan sitta på en sten och fundera :-)

Pustar ut och funderar

Pustar ut lite efter några dagars influensa och sängliggande. I lördags var vi ett gäng och åkte slalom i rejäl blåst. Kände mig lite lemmen och klemig i kroppen men trodde att det var min "otränade lekamen". Det var nog mer än så :-) Är ju rätt duktig på att sova i vanliga fall men att sova som jag gjort de senaste dagarna är ungefär världsrekord men tala om läkande. Ibland blir man liksom Skalman beordrad att bara krypa ihop i sitt skal och snarka. Funkar bra!

Pustar också ut eftersom våra barn sluppit/slipper ha betyg från fyran. Tydligen inte förrän år 2020 det kan bli aktuellt och innan dess kanske vi fått tillbaka förståndet på nåt vis. Kan ju inte vara så att vi med ena handen ska lätta på administration för lärarna och med andra handen stoppa dit mer administration. Det vore ju ungefär lika dumt som att i en stad försöka att sträva efter att minska biltrafiken i en stads centrala mitt för att i nästa sekund förlägga något centralt som "i de flesta av städer" förknippas med mycket bilåkande/biltrafik. Det är synd om människan sa Strindberg. Eller så har vi bara lite otur när vi tänker. Eller så tänker vi bara otroligt olika. Så kan det vara och ska väl vara.

Chippen är för söt. När allt blir tråkigt och matten är risig, gatan är hal som bara den och livet bara är småtrist - då hittar han på annat. Och tacksam är vi att annat för denna energifulle kille inte är bita sönder något, vara pestig etc. Att göra annat kan t ex vara att sova en stund till och ibland kan man få göra det på bästa sätt. Se nedan :-)

Sonens koja

Och vem har letat sig dit. Kuddar, saccosäckar och filtar... Såklart man ligger här :-)

En fin premiärdag i backen...

Flodkulturer och dålig syn

Lär mig saker på nytt igen fastän jag hävdar med bestämdhet att jag aldrig lärt mig dem egentligen. Nu handlar det om SO och flodkulturer; Mesopotamien, Kina och Egypten... Pratade med kompisen som är lärare och hon hörde nog min förtvivlan och stöttade med att lärarplanen såg annorlunda ut på "vår tid" så kanske har jag aldrig ens fått veta det jag tycker att jag inte tidigare hört :-)

Har också i veckan lärt mig att jag har dålig syn, det visste jag ju sedan tidigare, men däremot förstår jag nu att jag inte har så dålig syn som jag trodde. Kom till mobiltelefondoktorn och skulle göra en felsökning eftersom den tekniken, liksom övrig teknik, måste tagit tjänstledigt efter nyår. Ingenting funkar ju liksom som jag nämnt tidigare. När jag lämnar fram telefonen säger proffset på andra sidan disken; "men den här går ju inte att titta på, den flimrar ju...". Tack. Har trott att det var min syn som blivit försämrad så till den milda grad. Får ju terminal/läsglasögon inom väldigt kort för andra orsaker men här fanns det alltså en annan lösning.

Lite hundgrejer också. Fantastiskt va. Var och tränade i helgen och körde långa linjetag i ganska snäva vinklar. Utlagda synligt från ett håll och apporterades från ett annat. Man kan på finare språk kalla det ospårade memories. Gick rätt bra. Trevlig temperatur både på hunden och på vädret. Skickade om på någon linje för att vara noggrann men inga konstigheter. Snart dags att skriva en ny plan för våren. Kanske ska chocka lite med att fokusera på stadga och lugn, ha-ha. Körde faktiskt ett lydnadspass ikväll med snabba vändningar och tempovariationer. Räcker ju med 10 minuter så har de små hjärncellerna fått anstränga sig hos den fyrbenta. Himla bra. Själv fick jag en annan träning idag. Kört cykelpass både igår och idag samt körde ett IW-pass (indoor walking) i måndags. Nu kanske det får räcka för i veckan men kan helt klart konstatera att cykelpasset är såååå endorfingivande och i mina tycken roligare än IW. Däremot förstår jag att variationen för en kontorsråtta som jag är bra.

Ibland ger det energi som sjutton...

...och ibland är det jobbigt som den :-)

Vilken aktivitet, va?!

Lätt ironisk rubrik. Kan inte bestämma mig för om jag ska sluta skriva/blogga eller om jag ska fortsätta. Ibland är jag så inspirerad och gillar´t för att i nästa stund fundera på varför...

Veckorna går. Vad finns det funderingar så här års i skallen kan man undra?
 
Jo, följande:

- Hålla i träningen och ska låta mig dras med och styrketräna med en kompis. Verkar så skittråkigt men hörs ju vara så bra.

- Funderar på att pröva 5:2 men tycker samtidigt det är lite småknäpp filosofi. Funkar det så är det väl bra. Kan ju fortsätta fundera, det ger ju finfina resultat (ironisk igen).

- Att prioritera sig själv är ju en himla fiffig grej. Men när människor prioriterar sig själv så till den mildaste grad att omgivningen inte kan prioritera sig själva, då måste ekvationen göras om. Tänkte på detta för några månader sedan när en väninna berättade om en idell förening. Det är fasiken inte lätt det här med tanken om att "om alla gör lite, behöver ingen göra mycket". Finurligt när man får till det... (i de sammanhang vi/barnen verkar får man faktiskt ofta till det).

- Har sett Blå ögon på SVTplay nu sista kvällarna. Matat på med avsnitten eftersom jag hört att de skulle vara så bra. Tips: se dem om ni missat avsnitten på söndagkvällarna. Så jäkla bra om ett Sverige som är skitnödigt. Som är obehagligt. Som är skrämmande och underligt. Som är jäkligt svårt att få grepp om. Se det!

- Egoism är ingen attraktiv egenskap. Var det antagligen inte år 1832 och är det inte år 2015 heller.

- Om man har godisförbud så klarar man sig långt i vår soffa. Under kuddarna finns halva godis- och popcornsförrådet från lillkonsum. Upptäckte det idag. Ingen rolig syn. Men smart om man inte är kräsen. Då har man sig ett förråd liksom :-)

Fortsätter gå bra med tekniken? Näe, inte särskilt

Tycker det är rätt lugnt nu på jobbet innan alla utbildningar har dragit igång etc. Försöker tydligen ställa till det lite för mig själv i mitt "avslappnade mode". Klev av bussen i morse och precis som jag började gå mot jobbet kom tanken; "hade jag inte med mig datorn hem i fredags?". Jo mycket riktigt. Och en tjänsteman/kvinna utan dator är inte mycket att ha :-) Som tur är så kunde jag låna en så att jag kunde göra det nödvändigaste.

Dagen fortsatte... Är ju en person som förespråkat outlook-kalendern i datorn/telefonen på jobbet. Försöker komma från dubbeljobbet att ha papperskalender och kalender i datorn (och det senare skall vi ha är det bestämt för samordningen). Brukar ju gå att lita på tekniken och almanackan, men idag... Kl.13.10 ringer det och börjar smsá. De saknar mig på handledningen jag ska hålla i. Tittar i min almanacka i telefonen och där är det tomt förutom det jag faktiskt är på väg till. Får skämmas och be om ursäkt. Går igenom mobilen och ser att allt jag lagt in försvunnit. Får lägga in alla datum som  igen i mobilens kalender. Om man ändå kunde skylla på tekniken men sannolikheten att jag har gjort nåt fel är ju liksom 100%. 

Det enda jag lär mig av detta är att aldrig göra uppdateringar utan nån kompis som är IT-kunnig (gjorde uppgradering nyligen av IOS8.1.4.3.2.5.2.3.2. eller vad det heter) och vid varje tillfälle jag gjort det har det blivit tokigt. Vilken tur jag inte är rymdfysiker, hjärnkirurg eller precis ska fatta det avgörande beslutet så det blir världsfred. Imorgon är en annan dag. Och f-n tro´t om jag inte ska köpa en pappersalmanacka i år. Oj vad mina kollegor kommer skratta när de hör den nyheten. Nytt år; back to basic = pappersalmanacka. Så får det bli!

Snöyra och kyla, välkommen januari

Tränade hund idag. Efter två innebandymatcher på I20-området bidde det faktiskt lite hundträning på samma område (inte i hallen men nära...). Körde markeringar i snålblåsten. Kallt som fasiken i luften men hundringen bredvid mig var istället het som fasiken. Skötte markeringarna fint gjorde han i alla fall. Klurigt i snöovädret men han slog på näsan direkt han var i området vilket var kul att se. Kort och intensiv träning. Något annat funkade inte i kylan. Skulle sedan ringa på skjuss från maken. Gick sådär. Telefonjäkeln är ju värdelös om det inte är 15-20 grader och lagom luftfuktighet, typ. Funkade inte alls. Morse och röksignaler är inte förlorad kunskap. Det gamla mantrat "lita inte på tekniken" ringde i öronen. :-)

Kunde inte låta bli... :-)

Från det ena till det andra

Visst är det rätt illa nu, inom vissa håll. Otäckheter avlöser varandra och vid samtliga bord vid dagens lunch disuterades skeendena i världen. Rätt bister kan man bli. Och rädd. Och bister.

Samtidigt sitter vi och planerar hundkurs i maj. Vi flyger upp en person med mycket jaktlig erfarenhet för att drilla oss på olika sätt. Känns spännande och lite ofattbart att våren ska komma så småningom.

Granen står fortfarande kvar och julgrejerna har bara flyttats en liten bit... de är inte i lådan ännu. Men i helgen kanske.

I ett blogginlägg i januari för ca ett år sedan önskade jag mer bomull. Nu är vi där igen...
Mer bomull och snällhet åt folket, tack!

Har förlorat sin lyster liiite från fornstora dagar men är så fin ändå.