torsdag 12 maj 2011
Vilken pina
Måste bara säga att den som tycker det är kul att springa/jogga antingen inte har särskilt roligt för övrigt eller har någon vriden uppfattning om vad roligt är. Äsch, skämt å sido så är det säkert roligt att jogga/springa för de som känner att de har orken och konditionen. Har nämligen premiärsprungit ikväll och puh så jobbigt. Joggade och gick raskt ca 6 km (enligt sambons mätning) och jag hoppas att jag kan börja längta efter att få upprepa denna aktivitet. Minns det som igår - sommaren 1994 - jag jobbade deltid på kontor och i stort sett varje dag efter jobbet sprang sprang jag mina 5-6 km med en lånad schäfertik. Hurtig som få var jag och på den tiden längtade jag efter att springa. Är lite väl patetisk, eller hur?! 1994 - 2011 = det har alltså gått 17 år sedan och jag försöker fortfarande leva på dessa "gamla meriter". Drar gärna upp då och då att jag faktiskt varit en duktig amatörlöpare en gång i tiden. Svårt att tro när jag nu nästan gör min joggingkompis generad med mitt stånkande och stönande. Så hör ni något efter strandpromenaden som flåsar er i nacken så behöver ni inte daska till denne med närmaste tillhygge, det kan helt enkelt vara jag som är ute på ännu en pin-runda :))
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Skrev en LÅÅNG kommentar, som förvann. Men kontentan var att jag har gjort exakt samma sak! För ett par dagar sedan gjorde jag min första "joggingrunda" på många, många år. jag hade en vision om hur jag lätt skulle studsa fram på vägen. Så fel jag hade. PINA var ordet. Vi får peppa varandra!!
SvaraRaderaHallå Lena, såg inte denna kommentar förrän nu... Jo, pina är verkligen ordet. Det är ju härligt att vi har visionen om det där lätta studsandet för.... "Plötsligt händer det" :)) Som en trisslott dimper ner kommer vi att studsa fram lätta i känslan som fjädrar. Pepp-pepp till dig!
SvaraRadera