Har varit risig hela veckan. Inledde med två vab-dagar eftersom sonen också var risig och sedan tog jag över stafettpinnen ordentligt. Har sovit som bara den. Inatt kan jag berätta att det var en riktigt fin fullmåne. Vet inte om det var den ensam eller den sammanlagda mängden sömn under dagarna och nätterna denna vecka som gjorde det omöjligt att somna. Istället låg jag och tänkte på andra saker...
Tänkte på en önskan om att den här världen skulle vara snällare. Känner för lite mer bomullskänsla just nu, varmt ombonat och snällt. Såg "En resa för livet" häromkvällen där kändisar var i Filippinerna och träffade barn som bl. a bor på en soptipp. Det är raka motsatsen till bomull.
Efter att sett ut som ett skabbtroll i en vecka så har jag duschat. När barnen kommer hem från skolan ska de få möta något som åtminstone liknar sin mamma. De är väldigt hänsynsfulla och respektfulla när man är dålig. "Vill du ha en kopp the?" har jag fått som fråga varje morgon innan de gått till skolan. Att vara hänsynsfull för att att man bryr sig och vill är inget fel men jag undrar ofta över den lilla smala tråd som kan finnas där när de är hänsynsfulla för att de upplever en t ex irriterad snorig mamma/pappa som fräser. Då ska de inte behöva vara hänsynsfulla och blida våra sinnen. Som jag skrev i ett tidigare inlägg så handlar det väl om att använda de snälla tonerna för att undvika sådant. Och det är underbart att få en kopp the serverad på morgonkvisten av en junior som faktiskt tycker det är roligt (verkar det som) att fixa till en kopp åt sin mor.
Dottern kom hem nyss. Hon såg en liten skillnad. "Mamma, du ser alltid fräsch ut - utom när du ser ofräsch ut" säger hon med ett garv. Så sant, så sant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar