....brände nyss förbi här på gatan. Nu ska här sopas och göra fint på gator och torg, alla gammal skit ska bort och alla murkna löv försvinner i ett nafs. Funderar verkligen på vilka människor det är som låter hundarna bajsa på trottoarerna och sedan inte tar bort det. Tänkte gå ut och plocka i kvarteret men det kändes lite äckligt så jag litar på den kommunala servicen istället.
Maj är en härlig men hektisk månad med uppstarter och avslutningar huller om buller. Sonen har inom kort simavslutning med uppvisning för nära och kära som inte fått tjuvkika under simskolans gång - spännande, kul och han är förväntansfull inför uppvisningen. Dottern som faktiskt tagit det lugnt med aktiviteter ett tag (har räckt med innebandy) startar nu upp fotbollssäsongen igen med 2 träningar per vecka plus matcher vad jag förstått. Rätt skönt att hon numera kan cykla själv till och från träningen om hon inte har "tränarpappan" i släptåg. Sambon måste dock vila lite till och får inte springa på fotbollsplanen. Minisk-operationen har gått väldigt bra och hela familjen har nog haft två av de bättre veckorna på länge under hans sjukskrivning. Det är inte helt fel att ha någon hemma en stor del av tiden för tala om att saker går "lite mera smort". Maten står framme, saker har hunnits undan under dagen och man kan mötas på ett helt annat sätt än när båda kommer från jobbet med lite "andan i halsen". Pratade förresten med en kompis som jobbar som lärare och hon berättade om många sena arbetskvällar för tillfället (gissar att det är utv.samtal och annat som pockar på). Tänk vad tokigt att den tid vi bör njuta av naturen mest så har vi också mest att göra på jobbet (tror det är så på många ställen). Om man känner att det inte blir som man tänkt sig, dvs att man aldrig hinner det man skulle vilja får man nog stanna upp och fundera på de där frågorna som jag får förmånen att reflektera över på kursen jag går:
- vad är viktigt för mig i livet jag lever här och nu?
- hur visar jag att jag tycker att det här är viktigt?
- om jag känner att jag inte lever som jag lär och vill, vad kan jag göra åt det?
- vilka värderingar har jag och låter jag dem få styra mig i mitt inre kompass?
På utbildningen kopplar vi detta med värderingar till ledarskap, pratar motivation, drivkrafter och andra intressanta saker som inte alltid är helt lätta att handskas med i praktiken om man inte tagit sig tid att faktiskt fundera. Lärorikt! Har själv ett beslut jag ska fatta där jag verkligen måste fundera till ordentligt på vad det kan innebära. Absolut en positiv och spännande klurighet men ändå måste jag tänka till ett varv extra. Kan tycka det är lite jobbigt i vissa lägen att fatta beslut (Aftonbladet - Expressen) så skulle vilja ha en liten klok person på axeln som sa; "Gör så här Lollo så blir det bäst!". Äsch, så lätt ska inte livet vara :))
Förresten så halkade jag in på Carolina Gynning´s blogg häromdagen och den människan (bakom det yttre) är intressant. Hon har som mission i livet att
våga så mycket. Tycker att hon är en duktig konstnär och skulle gärna vilja se mer av hennes gällande det konstnärliga (väldigt speciell konst men verkligen innerlig). Ibland lurar fasaderna en på ett sätt så man glömmer titta vad som finns där bakom. När intresset finns är det dock både roligt och värt tiden att "kika bakom".
Apropå frågan: Vad är viktigt? :)) Sushi - så gott, så gott, så gott !
Chippen ligger i sitt viloläge :)) Han var nog bästa scouten i sitt förra liv så hans motto är; Alltid redo!
Vår favvokille som hela familjen gillar så skarpt och som matten lär sig mycket "på".
Men vissa dagar vill hon inte "lära sig" utan bara glida med :))