onsdag 29 september 2010

Somliga undrar nog...

Mötte en bilist som tittade på en dummie* idag som om det varit en äkta huggorm ?! Jag tränade lite stadga och fokusövningar, slängde iväg en dummie, gick fot mot den, vände om, mera fot, gjorde vändningar på stället, fot igen osv tills jag hade en hund vid sidan i det tillstånd jag önskade. Mitt i all träning kom bilisten och eftersom jag vägrade störa min träning låg den gröna dummien kvar. Som föraren saktade in för att stirra på den gröna tygpåsen... Schysst av honom eftersom det kunde varit något värt att sakta in för.

* Dummie är en "fylld tygpåse" som används vid apporteringsträning med hund.
Så här upphetsande var dagens träning ansåg somliga :)) men nyttig!

söndag 26 september 2010

Operation

 Inledde dagen med att njuta av sonens deltagande i "Funky kidz" som är ett härligt danskoncept för barn på Träna. Med ett leende upp till öronen och vattniga ögon njöt jag av barnens dans och min tveksamhet till att sätta igång en aktivitetet på söndagförmiddagar övergick till övertygelse när man ser hur kul sonen tycker det är.

Den här veckan tänker jag bli kry och påbörja operation Charlotte Perrelli. Detta innebär inte att jag ska avgjuta mig i gips för att börja fundera på hur jag ska kunna efterlikna henne, näe, utan jag ska börja använda hennes träningsbok som har en del enkla övningar passande för hemmet. Måste komma igång nu efter detta snorande. Om jag fortsätter på samma linje som jag är på nu så kommer jag se ut som Pomperipossa lagom till 40-årsdagen; finne på nästippen, rödfnasig under näsan, munsår och allmänt ofräsch. Vänta bara! Jag ska äntligen bli piffigare och lite mer fåfäng (positiv betydelse i detta sammanhang). Ska börja intressera mig för hur jag ser ut (även när jag inte ska gå på galej), ska kamma mig ordentligt varje dag, ha kläder som passar ihop, inte alltid gå i gympabrallor och joggingskor, intressera mig lite mer helt enkelt utan att bli ytlig - om den balansen kan uppnås. Följde med ett av barnen till skolan i veckan och skulle vara med i klassen några timmar. Frågade då om jag skulle tänka på nåt speciellt  och då säger barnet; "du kanske inte behöver ha gympabrallor mamma", så det finns en orsak till ovanstående kommande förändring.
 

 Jag är extremt klantig i skogen och snubblar ofta (två ggr framför domaren vid gårdagens j-prov).
Därför var det en utmaning att ta sig över lilla vattendraget i skogen idag... men de gick ba´bra!

fredag 24 september 2010

För länge sen...

Med stor sannolikhet ska jag ägna morgondagen åt att sitta i en båt och kasta apporteringsobjekt: Det var den här talangen som ytterligare övertygade mig för många år sedan då jag föll för min sambo. När vi var nykära så följde han med på varenda jaktprov och han satt där i den fördömda lilla båten med sina 190 cm. Han rodde med sina spelande muskler (ja,ja...det här var 13 år sedan och det är min sanning) fram och tillbaka i den dyiga lilla viken eller sjön. Kastade gjorde han som en gud, alltid gjorde han rätt och fast han inte förstod vad han höll på med så placerade han dirigeringar och markeringar precis där de skulle vara. Därför sitter jag där jag sitter nu ikväll, 13½ år senare, i soffan och har fredagsmys med den bästa kastaren av dem alla.

Imorgon är det jag som sitter i den där båten. Han är inte med mig i skogens vildmark utan har andra uppdrag nuförtiden än att "fjäska för mig". Det går nog bra, men jag kommer inte att vara hälften så bra som han...och skulle någon ens ana mina muskler skulle jag bli förvånad :)) !

torsdag 23 september 2010

Höstdagjämning

Bättre och bättre dag för dag! Så känns det gällande förkylningen och orken kommer lite åter ... Har haft en spännande dag i jobbet och ännu en gång är jag tacksam för det intressanta och ofta utvecklande arbetet jag har. Det är inte så ofta jag tänker "...jag kör på slentrian eller rutin idag..." utan tycker att jag får ganska regelbundna utmaningar då jag måste tänka till. Det blir roligare då (i lagoma doser förstås)!

Eftersom det är torsdag så var det fotbollsträning även idag, den sista för säsongen. Känns rätt bra även om dottern tycker att det är himla kul och faktiskt pockar efter träningar och matcherna. Men dagarna blir väldigt styrda utifrån träningar x antal ggr per vecka, helst när man har en av tränargubbarna i familjen. Nästa vecka ska vi avsluta säsongen med match mellan mammorna - barnen. Ska ladda som 17 och vad är det dom säger nuförtiden; "äga, krossa".

Trodde under tidigare år inte att vi skulle falla in i den här "familjelunken" med träningar, hämta, lämna, egna aktiviteter där det är en viss struktur som krävs (enligt mitt sätt att se) för att få till ruljansen. Ibland är det  mycket påtagligt vilken fas man är i i livet medan det vid andra tillfället är stunder då jag tänker; "det flyter på rätt bra faktiskt, vi har bra koll och familjen AB funkar bra". Det viktiga är väl att hela tiden försöka göra de egna valen och tänka att vi faktiskt själva kan påverka situationen. Viktigt känns det också när vi i familjen ibland på olika sätt drar i "bromsen", skippar ett möte, ett kalas, tackar nej till något eller gör något där valet påverkar helhetssituationen. MEN imorgon skiter vi i det där med bromsprat och tjafs. Imorgon är det kalas för dottern, så då köper vi presenter, klär ut henne till monster och skickar iväg henne för riktigt tjalabalo fredagskalas. Och är det nåt jag gillar här i livet så är det att köpa presenter, oavsett det är en 9-åring eller 68-åring som ska firas :o))

Höstdagjämning är det idag.
En vacker höstkväll med fullmåne...

...men det blev mörkt så snabbt på prommisen så jag fick
inte med den vackra månen.

söndag 19 september 2010

Lyssnar på vetenskapen

Googlat på "grönt snor"(jaa, det har jag faktiskt och det är inte konstigt alls!) och hittade detta på "Fråga doktorn":

När du blir förkyld är snuvan genomskinlig i början, för att sedan bli tjockare och mer färgad allt eftersom tiden går. När den börjar få en gul, grön eller brunaktig färg är du troligtvis i slutskedet av infektionen.

Gult eller grönt snor behöver alltså inte vara tecken på en bakterieinfektion eller att du är särskilt smittsam. Smittorisken är tvärtom som högst i början, när du har rinnsnuva och nyser för fullt. Som kuriosa har en studie visat att du snyter ut cirka 14 gram snor per dygn – betydligt mindre än det känns.


Lollos kommentar:

Hjippie!!! Jag är nog i slutskedet av denna jäkla förkylning, litar fullständigt på ovanstående och känner redan hur det spritter i benen - eller inte!!!

Tänk på den snö som föll i fjol...

...och i fjol föll väldigt mycket snö. En eftermiddag förra vintern hade vi ett litet test i mjuksnö; sambon, jag och en kompis vi inte behöver nämna vid namn :)) Kul hade vi i alla fall som ni kan höra av följande klipp! Tyvärr filmade jag åt fel håll så man får vrida på sig lite...


PS. Häxgarvet ber jag om ursäkt för.

lördag 18 september 2010

IKEA tur och retur

Åtta imorse var det avfärd mot Sundsvall och Ikea. Målet var att hitta utrustning till den blivande tvättstugan i källaren som inom snar framtid är färdig. Dessutom skulle vi förnya oss i "barnens krypin" på övervåningen. Gick faktiskt riktigt bra och nu 12 timmar och ca 52 mil senare är vi åter hemma. Det funkar bra med att fara så här och idag hade vi trevligt sällskap med oss, men fasiken vad skönt det skulle vara om Ikea låg bara liiiiite närmare.
På väg ner och ett regnigt väder minskade utsikten något på höga kusten-bron

På väg hemåt och vi leker bilmärkesleken, jag valde nåt så dumt som märket Mazda.
Hur många Mazda tror ni att det var efter vägen? Noll!

Imorgon siktar vi på sovmorgon för hela familjen, sen ut och träna ordentligt med jycken och därefter blir det demokratisk processande i form av valdeltagande förstås! Det blir en spännande kväll imorgon!!!

Den här veckan har bjudit på en del regn men
med solen i "bakhåll" blir det rätt vackert.

Regnbågen som är lite svår att fånga på bild ordentligt.