Trångt om saligheten och ni ser ju den lilla resväskan som ska fungera som "gräns" för respektive hunds "plats". Den andre hunden var jätte-trevlig och såg mycket klok och unik ut med sin täckning.
Sen bar det av vidare mot Norrköping där fina kompisen Marie mötte upp på stationen. Kände mig rätt pigg då men tröttheten kom rätt snabbt för båda mig och jycken. En snabb lur tänkte jag ta på ca 1 timme. Dryga 2,5 timmar senare väckte Marie upp mig med våfflor och sen bar det av på promenad efter en fin slinga i närheten med härliga ekhagar som innehöll både får och hästar.
På måndagsmorgon packade vi in oss i bil och drog uppåt/neråt/väster/öster (ingen aning, hi-hi) mot Eskilstunatrakten och Lilla Träskaten där det skulle hållas A-provskurs av Anita Norrblom, tillika Chippens uppfödare. Där fick vi en pedagogisk genomgång och det var kul att äntligen förstå vad alla termer betyder; "First dog down", "A- och B-apporter" etc, etc. Vi hade bra väder, mycket trevligt sällskap och det var ett kalasbra ställe både vad gäller mat som nattförplägning (finns det ett sånt ord eller hittade jag på det nu?!).
Deltagare och åhörare resonerar kring bedömningen av den "drive" som skett i markerna.Gick ju själv utan hund, fastän hunden var med, och gick "baki linjen" och körde lite egna övningar (linjetag bakåt etc) för att han skulle få pysa lite. Chippen var dock mycket lugn trots att det stundtals sköts väldigt ordentligt, tittade upp på ev markeringar men förstod rätt fort att dagarnas uppgifter inte var arrangerade för honom. Dag två blev det dock tillfälle för lite "eftersök" efter en drive så vi fick gå upp i skogen och hämta lite tygpåsar. Jag var mycket nöjd med hans uppträdande under dagarna och det känns himla nyttigt med en sådan här resa tillsammans, den uppfyllde många syften så att säga.
Vad skulle ni ha gett det ekipaget? A- eller B-apport? I vilken omgång är vi efter 3 apporter, vad har vi genomfört då? Fröken ställde frågor och vi svarade lydigt och så unisont vi kunde :)) .Vid tretiden på tisdagen (dag två av kursen) var det dags för mig att börja bege mig hemåt. Blev upphämtad mitt i obygden av ännu en vän i södern och skjussad till E-tuna tågcentral där det var dags att ta tåget mot Stockholm för vidare avfärd med X2000 till Sundsvall för att därefter avsluta med en bussresa hem till kära Umeå.
Vi somnade rätt fort (och det var helt ok att Chippen låg i mitt knä för den snälle konduktören).Ps. det var ok för honom också :o))
En härlig kompis och medresenär som skötte sig mycket bra på vår "lilla utflykt" !Det gör vi om, men det blir ingen fler sittvagn på nattåget för nästa år kommer
Botniabanan att gå hela vägen, hjippieeeeeeeeeeeeeee!
Plus
- Till alla trevliga människor som gillar hundar och människor som reser med hundar.
- Till den trevlige konduktören på vägen hem som kollade upp biljetten lite extra
eftersom SJ bokat min biljett hem "utan hund" (gick bara bra, inga problem). - Finns många fina ställen söderut som skulle innebära närhet till vissa vänner och närmare fritidsaktiviteterna MEN Umeå rules! (Va´hipp jag låtsas vara, tror jag vet vad det betyder.)
- Till alla goa vänner som har bosatt sig i södra Sverige (eller i 08-regionen och neråt) och som är så schyssta och hämtar och lämnar en, samt bjuder på logi, och förgyller resorna på olika sätt.
Minus
- Till alla trevliga människor som måste prata med hunden när han ska sitta och vänta, utan koppel, när matte ska köpa en kopp the eller något (gick bra ändå!)
- Till den konstiga nattpersonalen på tåget ner till Stockholm som 04-tiden gick omkring och pratade högt samt slängde i dörrarna. Detta är ett serviceyrke och passagerarna har inte alltid kunnat sova innan de klivit på, vilket man oftast gör när man arbetar skift. Hoppas verkligen inte personalen på äldreboenden etc gör likadant (tror absolut inte det).
- Att jag pga goá men fysiskt avlägsna vänner, samt större möjlighet till fritidsintresset, sitter under hemresan och tittar på lämpliga orter att kunna bosätta sig på. (OBS. Vi ska inte flytta så oroa dig inte kära mor om du läser detta. Jag vill bo med min familj, nära er och nära alla kära vänner som även finns i denna stad.)


Jag hann få stora hurven.
SvaraRaderaBörjade tänka på att om ni bor i Norrköpingstrakten skall jag bara stanna i två da´r så vi inte blir less och irriterade på varandra osv OCH så visar det sig att jag inte behöver vara sömnlös inatt.
Mamma
Vilken fin kompis du har och en sån himla härlig beskrivning av helgen. Nästan så att jag också vill skaffa mig en hund och ge mig ut och resa med den :)
SvaraRaderaMamma: Jag kände på mig att det var bäst att skriva något... men om barnen vägrar vara hemma med oss när de är sjuka utan vill va med er så kan du ju tänka dig vad de skulle välja om vi började prata om flytt :)) Skämt å sido; VI flytt int´!
SvaraRaderaAnnelie: Det är mysigt att resa med annat än hundar också :)) Har gjort det också och det finns inga finare resekompisar, de upplever liksom allt!